Kl. 18.55 torsdagen den 9 november 1989 rasar Berlinmuren ...

Denna historiska händelse sätter igång en kedjereaktion av sällan skådat mått. Inom loppet av ett år förenas de båda tyska staterna och inom tre, fyra år avskaffas praktiskt taget hela östblocket, och många nya och nygamla stater sällar sig till de redan befintliga, fria staterna i övriga Europa. Östeuropa, som tidigare varit inhägnat och därmed avskuret från Västeuropa genom järnridån, befinner sig i ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt kaos. Hela det f.d. östblocket är nu i skriande behov av hjälp från väst - flera nya marknader föds, och utvecklingen mot det som vi idag kallar AKS "Aktiv Kontextbaserad Språkträning" tar nu verklig fart.

Resultaten av svenska och andra länders företags försök att etablera sig inom de nya marknadsområdena i öst är till en början inte speciellt lyckade. Många tror på en snabb och problemlös start, eftersom människor och land är i stort behov av varor, tjänster och "know-how" etc. från väst. Nog såldes under denna första, euforiska tid en hel del artiklar och tjänster som det fanns ett direkt skriande behov av som t.ex. försäkringar, nya bilar, TV-apparater, resor, småhus etc, men flertalet av "guldsökarna" förblev dagsländor och de mer långsiktiga affärerna uteblev. Varför?

Vad företagen från väst (Västtyskland, England, Frankrike, USA, Sverige etc) inte kalkylerade med var den omvälvande kulturskillnad som förelåg och fortfarande föreligger mellan öst och väst. Att t.ex. marknadsföra och sälja varor på längre sikt i västra Tyskland skiljer sig avsevärt från att göra det i östra Tyskland.

Samma fenomen gäller även språkområden, där samma språk och politiska överhöghet har rått sedan flera decennier, ja sekel (t.ex. det Brittiska samväldet) - det gäller verkligen att vara medveten om hur man tillämpar språket i fråga beroende på var man använder det. T.o.m. inom samma land kan alltså stora affärskulturella skillnader råda.

I t.ex. östra Tyskland råder bland befolkningen en annan mentalitet, attityd, livsuppfattning och språklig dräkt, som markant skiljer sig från väst (även mellan norra och södra f.d. Västtyskland finns stora affärskulturella skillnader). För att som företag och affärsman lyckas här, krävs kännedom inte bara inom språket utan också om de spelregler som gäller och som tas för givet om man behärskar språket någorlunda - vi kallar detta ibland för "tvärkulturell kompetens". Näringslivet krävde nu mer än kanske någonsin en ny form av språkutbildning - en modell som fokuserar minst lika mycket på affärskulturell kompetens som på språklig riktighet.

Med insikt om bl.a. detta som en viktig ingrediens i modern språkutbildning, formas i december 1992 AKS för första gången till ett konkret språkutbildningskoncept för näringslivet. Andra, minst lika viktiga, inslag ingår även i AKS - t ex kontextbaseringen. Idéerna och utformningen av AKS har redan före dessa dramatiska världshändelser funnits i tankevärlden hos upphovsmannen, som under flera år arbetat inom svenskt näringsliv internationellt (främst i de nya förbundsrepublikerna i Tyskland), men det är först i slutet av 1992 som utbildningsmodellen tar verklig form.

Redan på våren 1993 är undervisningen igång och reaktionerna från marknaden visar sig redan från början vara mycket positiva. Idag erbjuds förutom tvärkulturell språkutbildning bl.a. även översättningar, seminarier, teambildning med språkutbildning och kulturella äventyr som bas, etc.

ad lib international ligger bakom språkutbildningsmodellen AKS.